Samojedhunden har fått sitt namn efter samojedbefolkningen i Nord-Ryssland och Sibirien. I områdets södra delar användes vita, svart- och brunbrokiga hundar för att valla renar. I de nordliga delarna var hundarna rent vita och milda till temperamentet och användes som jakt- och slädhundar. Samojedhundarna levde nära sina ägare; de till och med sov i kåtorna och användes då som vär- mekälla. Den brittiske zoologen Ernest Kilburn Scott tillbringade tre månader bland samojedstammar år 1889. Vid återkomsten till England medförde han en brun hanvalp vid namn Sabarka. Senare importerade han en cremefärgad tik som hette Whitey Petchora från områden väster om Ural och en snövit hane kallad Musti från Sibirien. Dessa få hundar, och de som forskningsexpeditionerna hämtade med sig, utgör grunden för samojedhunden i västvärlden. Den första rasstandarden skrevs i England 1909.
Samojedens rasstandard finns att tillgå här.
Text hämtad från SKK.